Saker ingen berättar för dig (om barnafödande)
Detta LÄSTE jag om ca 2 veckor (!) innan jag födde. Inte en föraning hade man. Ingen varning. Ingen som berättade. Köpte hem always ultra slim eller va fan de nu heter, förberedde mig liksom lite inför detta mystiska avslag. Överraskning #2. Avslaget är inte som mens. Fick skicka maken på apoteket för att införskaffa de största vuxenblöjor han kunde hitta. Härligt. Vuxenblöja.
2. Bruten/knäckt svanskota. VA FAN?! Detta kom som en total överraskning. Snacka om att känna sig helt tagen på sängen då jag dan efter vaknade och upptäckte att jag inte kunde sitta utan att vråla. De efterföljande tre och en halv månaderna var lika illa de med. Fick halvligga 24/7. Glöm att kunna gå. Grät av värk på kvällarna. Skulle ha köpt en badring att sitta på om jag vetat, men nej. Inte ett pip om detta.
3. Värkarna. Jag väntade mig mensvärk x 100 typ. Kramper i MAGEN. I livmodern. Nej. Bajsnödig är ledordet. Det kändes ungefär som att jag var "havande" med en fem kilos bajskorv som tryckte på i röven. Precis så. Ingen magvärk, bara ett rövtryck som hette duga. En timme innan jag skulle börja krysta: Kan jag få lavemang? Läkaren: Du, det är lite för sent att tänka på det nu va?
4. Efterföljande toalettbesök. Att kissa efteråt var det skönaste jag upplevt. Vad jag inte visste då var att man förlorar krystförmågan efter förlossningen. Detta upptäckte jag dagen efter då jag var bajsnödig. Jo. jag var det. Jag erkänner. Jag ville bajsa. Men tji fick jag! Jag satte mig på toan, tänkte att jag skulle "hjälpa till" lite och...... ingenting. Nej. Man kan inte krysta. Jag blev sittandes, Helt chockad. Och nödig. Och inget hände. Det var bara att ge upp och dra på sig brallorna igen. Det tog tre dagar innan korven till slut kom ut av sig själv. Tre ångestfyllda NÖDIGA dagar.
Tweet
haha :)
fan, jag älskar att du är så frispråkig och skriver om skit hit och bajs dit :P
antar att din karl inte läser bloggen?
Joho! Min fina svärmor har ingående berättat om sin ENORMA BAJSNÖDIGHET inför sonens ankomst. Hon tänkte chockartat, vad fan, skall jag bli skitnödig nu liksom ... och sedan trodde hon att hon gjorde på sig men ut for ungen.
Och detta var inte hennes första barn. Men det var 14 år sedan sist.
Jag visste inte att man skulle lukta död heller, trodde jag höll på att ruttna eller nåt.
Under krystningen skrek jag rakt ut att: "Jag skiter på mig!!"
Bajsade även på mig några dagar efter utan att nmärka det. Och när jag böjde mig ner och skulle hälsa på min hund så kissade jag på henne :-)
Hej!
Jag tyckte ditt inlägg var så bra så jag kopierade det och la upp på mina "anteckningar" på facebook. Jag skrev naturligtvis att det kom från dig och länkade till din blogg.
Hoppas att du inte misstycker och om du gör det är det bara att maila mig så tar jag bort det.
Mvh / Tuss
Avslaget visste jag om. Det hade stått i en MAMMATIDNING (jävulens påfund. Varför finns inte läsa Bang på mvc?). Där hade det välvilligt skrivits om avslaget och att man redan innan förlossningen borde införskaffa apotekets största mensblöja. Well, thank you för världens vidrigaste ord. Mensblöja. Den största de har.
'Kräks litegrann'
Ååå vad då för vaginalgegga? Minns du nåt namn? Det var news too me att det fanns nåt sånt nämligen, jag fick minsann leva med avslags-helvetet! Och jag håller med om att det är dålig information om vad en förlossning egentligen innebär. MVC får det att låta så jävla fint och puttenuttigt att det blir en smärre chock när man märker hur det egentligen är.
Lina: Jo han läser den ibland. asg grejen är att jag inte har nån skam i kroppen i skriftlig form. Det blir liksom inte på riktigt. lol.
Milky: ahahahahahaha!!!! Neee... stackars dig! sympati på riktigt och stackar hund! Snacka om att visa vem chefen är! (pinka revir)
Tuss: Helt ok!
Annelie: de finns olika vaginalgeggor och piller på apoteket. mot obalans. (inte mot svamp alltså) fråga i kassan! (kommer inte ihåg vad de heter tyvärr)
Vaginalgeggan heter Lactal. Diggar din blogg förresten!
Hoppas du haft en bra dag! :)
Lol..fan vad du e skön!
1. Mitt avslag varade i 4 veckor. Det var enbart de första 2 dagarna efter förlossningen som det rann MYCKET. Därefter var det som en vanlig mens, som blev mindre och mindre för var dag.
Dessutom luktade det inte alls ruttet/dött.
2. Jag bröt också svanskotan, så där håller jag med dig. Fasansfullt ont. Jag stod upp och ammade sonen de första dagarna, sedan tvingade jag mig att sitta, under hemska plågor...
3. Jag trodde också att värkar skulle vara mensvärk gånger 100. Men icke! Mina värkar satt enbart i ryggen! Inte konstigt att man hade svårt att fatta att det var igång på riktigt. Jag satt och väntade på MAGvärkarna...
4. Jag bajsade, smärt- och problemfritt, ca 8 timmar efter att sonen fötts.
Så slutsatsen är väl att ALLA ÄR OLIKA, när det gäller barnafödande...
ditt sätt att skriva på är helt underbart :-d
Sök i bloggen