Med ett brinnande intresse eller en släng av nördgenen så kan man faktiskt bli riktigt riktigt klok!
Tweet
Fia Håller med till viss del. Ibland är det najs att kunna slänga sig med referenser när man säger nått. Tycker i alla fall jag som efter elva terminer på universitetet har blivit hjärntvättad med att man ska kunna referera som folk...
Men jag håller med om att kunskap kan man tillskansa sig på många sätt men det betyder för vissa ingenting tyvärr..
Jag har fortfarande massor med avhandlingar och dylikt om genus just nu då min c-uppsats i pedagogik kommer bli en genusuppsats. Dessa är i pdf-format och lätta att skicka över om du ändå känner dig sugen på att läsa lite.
Du är trots en icke akademisk utbildning faktiskt fortfarande mer kunnig i ämnet, du är dessutom duktig på att ta ner det på en nivå som till och med får idioter att förstå. Det beundrar jag.
Jessica Stora delar av mitt vuxna liv har jag saknat formell utbildning och jag aktar mig för att vara föraktfull mot människor som saknar utbildning. För livet och erfarenheter bildar dig. Jag har också en nördgen och snöar in mig på diverse saker som jag läser på mig om och har stora kunskaper om. Men jag kämpade tillslut mig genom komvux, högskoleprov och högskola. Jag levde fattig som en råtta och betalar csn-pengar varje månad. Så jag tycker att de som har en formell utbildning ska få respekt för den. Precis som de som saknar den. För mig var det som outbildad främmande att kalla mig till exempel fysiker, fast jag var otroligt intresserad och påläst. Allt det jag studerat på skola, med kunniga föreläsare har gett mig otroligt mycket mer på ett helt annat sätt än det jag läst in mig på själv.
Det jag studerat på gymnasienivå har jag aldrig lagt någon större vikt vid, visst lärde jag mig mycket där, men det är kunskaper som de flesta andra också har. Jag har aldrig tänkt
på att folk ger sig yrkestitlar som de inte har formell utbildning
till. Jag utgick från att alla tänkte som jag. Diskussionen här har varit väldigt intressant och lärolik.
Hmmm...svårt ämne det där. Den som aldrig pluggat vidare vet ju inte "hur mycket" man faktiskt lär sig och har ju svårt att förstå skillnaden då kanske? Medan den som pluggar/har pluggat har sett båda sidorna och vet hur mycket plugget gav. Men det är definitivt ingen mall man ska gå efter, nej. Klart man kan lära sig mycket på andra sätt, så det i sig borde ju aldrig vara något man bedömer människor med. Finns ju tex många universitetsutbildningar som inte ger så värst mycket också kan jag tänka
Ellieott // lilla du som bara nästan finns Så tänkte jag också innan jag utbildade mig ;)
Lena Vad min långa (6 år) utbildning gett mig mest är insikten om hur lite jag egentligen vet. Världen öppnar sig på ett helt annat sätt - en erfarenhet jag inte vill vara utan.
ML Håller med om att man absolut kan få mycket och värdefull kunskap genom arbete och erfarenheter, men utbildning finns ju av en anledning eller hur?
s Håller å ena sidan med dig - det enda folk frågar efter idag är formell utbildning, betyg och examina, fast en person utan rätt papper kan vara minst lika kunnig & lämpad för tex en anställning. Å andra sidan ÄR det ljusårs skillnad mellan att läsa ett ämne på universitetet/högskolan eller "intresseläsa" det på egen hand. Rena faktakunskaper/praktiska färdigheter kan man säkert ofta plocka upp lika bra på egen hand, men universitetsstudier ger kunskaper på en helt annan nivå & ett helt annat förhållningssätt & en annan förståelse för ämnet.
Julias pyssligheter Jag håller med många här. Givetvis kan man lära sig och kunna en massa utan att ha en utbildning inom ämnet, och det kan ingen ta ifrån en, men det finns ju en anledning till att man har utbildningar. Visst kan man lära sig en massa genom att studera det på "hobbynivå" men det är ändå en väsentlig skillnad mot att studera vid ett universitet eller högskola. Att ta del av kurslitteratur som används vid kurser på universitet/högskola är ju inga problem, men en utbildning innehåller så mycket mer. Föreläsningar, seminarier, uppgifter, redovisningar, diskussioner mm mm, och dessa ger så otroligt mycket, ofta mycket mer än själva litteratur. Det är genom dessa moment man VERKLIGEN lär sig saker och dessa kunskaper är ju svåra att få på egen hand vilket gör att en utbildning skapar en helt annan slags kunskap inom ämnet. Sen är det ju så att om det gäller tex jobb så är det ju tyvärr svårt att visa på vad man kan om man inte har intyg/betyg på det, så är det ju.
K Jag var på väg att skriva som Ellieott ovan, så tänkte jag också förr. Före universtitetsåren.
Linn t så var jag på intet sätt föraktfull i mina tidigare kommentarer jag heller ;-) självklart kan reell kompetens vara betydande, men formell kompetens är att säkerhetsställa kvalitén. Om man dessutom redan har reell kompetens är det ju ingen större sak att få den formell
Jag
K Sen tillägger jag: Jag tycker absolut man kan lära sig massor utan att plugga på högre nivå och menar inte att den typen av kunskap är att förringa. Men att läsa in sig på akademiska vetenskaper och discipliner utan att göra det i högskole-/universitetsmiljö, med de vetenskapliga metoder som då används, blir aldrig samma sak. Man går miste om en stor del av kunskapen helt enkelt.
Mea Det ena utesluter väl inte det andra? Man kan väl både ha pluggat mångt och mycket samtidigt som man drar lärdom av det "verkliga" livet?
Att ha läst på universitet är väl mer som ett bevis på kundkaperna man har...
I Nisse Simonssons bok skriver han om när han mötte en lantis på bussen och han trodde allt att han var högre utbildad, läkare som han var. Men när han pratat ett tag kom det fram att lantisen hade varit och tentat av Kemi och matte och allt möjligt utan att ha gått universitet. Han hade helt enkelt läst böcker hemma, nördat in sig, och blivit riktigt högt utbildad. Det sa dock aldrig lantisen något om hemma i byn för han ville inte att det skulle komma ut.
Så att man skulle behöva läsa just på universitet för att vara insatt i ett ämne, det är nog bara önsketänkande från uppblåsta studenters håll...
man lär sig inget i skolan.....
Elin Det är dubbelt det där, man lär sig mycket genom att lära sig själv men också mycket på universitetet. För mig har de kompletterat varandra och båda är nödvändiga för mig. Hos vissa som är universitetsutbildade finns ett klart förakt mot folk som saknar den sortens bildning, vilket jag själv inte har då jag är en av få i släkten som utbildat sig. Jag har släktingar som inte alls har någon vidare hög utbildning men som är enormt intelligenta och jag gillar verkligen inte när folk avfärdar dem och deras kunskaper bara för att de inte har utbildat sig. Samtidigt har mina universitetsår gett mig otroligt mycket som förbättrat mina möjligheter att ta till mig ännu mer kunskap: djupare förståelse för källkritik, vetenskaplighet och olika perspektiv tex. Om du har möjlighet Lady Dahmer, läs på universitet, du kommer se att det på intet sätt är bortkastat och det kommer öka din kunnighet ännu mer. Kunnig är du redan men jag tror du kommer se ännu fler saker och få ännu djupare förståelse för dina specialintressen som genus.
:) Skillnaden är ju att på universitet och liknande tvingas man ta till sig kunskap som man möjligtvis tycker är ointressant. När man lär sig på egen hand tar man oftast endast till sig det som matchar ens egna attityder och intressen.
Lisa Visst kan man lära sig saker på egen hand också, men för egen del tycker jag att det är lätt att man då främst memorerar fakta, inte analyserar eller får andra infallsvinklar på alls samma sätt som under en utbildning.
För mig är det dessutom otroligt viktigt med referenser och vetenskapliga studier, och att den kunskap jag tillskansar mig är relevant. Många av oss kan komma på saker som förefaller helt riktiga, och formulera oss på ett sätt som får oss att låta trovärdiga och kunniga, utan att egentligen ha grund för våra påståenden.
Vad gäller hur man lärde sig saker "förr" så tänker jag att det mycket oftare än nu handlade om mer renodlat praktisk kunskap (procedural kunskap), som man inte heller idag kan enbart läsa sig till. Innan industrialiseringen behövdes många fler som arbetade fysiskt, med arbetsuppgifter som man, likt cykling, måste öva sig fram till. Självklart ingick även ren faktakunskap, (deklarativ kunskap), som de lärde sig av någon närstående eller någon de arbetade för.
Det är ingen slump att utbildning har blivit viktigare, de flesta arbeten har blivit mycket mer komplicerade, oavsett vilken bransch du arbetar inom. Utveckligen går dessutom extremt mycket snabbare nu, för 200 år sedan kunde man troligen klara sig större delen av sitt liv med yrkeskunskap man förvärvat innan man fyllde 15 år, och bli bättre på det man lärt sig, men utan att behöva lära sig särkilt mycket nytt. Nu behöver vi lära oss att ta ställning till och utvärdera ny information i en helt annan takt. Därmed inte sagt att vi inte behöver praktisk erfarenhet, den är livsviktig.
Arbetslivserfarenhet är inte att förkasta, men det är inte utbildning heller...
Jessica Ibland uttrycks saker klumpigt. Utbildning är visst ett känsligt ämne. Efter kommentarerna i det tidigare inlägget blev jag nyfiken på vilken formell utbildning LD har. Och det undrar jag utan att ifrågasätta kompetenser. Att LD har goda kunskaper (och även mycket åsikter) om genus blir tydligt när man läser bloggen.
Det blir också reaktioner när LD säger att hennes utbildning är irrelevant och inte talar om den, men gärna talar om sina kompetenser. Det kan uppfattas som att en dokumenterad utbildning är mindre värd än kompetenser och då nedvärderas de som har formell utbildning.
Alla människor är lika värda oavsett utbildning, ingen är sämre än någon annan. Alla har kompetenser, även de "tjejer" som skolkade sig genom barnskötarlinjen. Har man en formell bildning ska man inte behöva skämmas för den, inte heller om man saknar en. För kompetenser det har vi alla både de med utbildning och de utan. Och för mig handlade inte debatten om det. Jag blev upprörd när någon skrev att LD utgavs vara förskollärare/barnskötare fast hon saknar den utbildningen. Jag har inte lyssnat på radioprogrammet osv, så jag vet inte vad som är sant. Jag tyckte det bara var fel att kallas något man man saknar utbildning för, men fick lära mig att det är helt lagligt och ok att göra så. Det var nytt för mig. Jag trodde inte folk gjorde så, men det kanske är vanligare än vad man tror. Om jag har ett brinnnde intresse för växter och jobbar med det på hobbynivå, hjälper vänner och så, skulle jag kunna kalla mig trädgårdsmästare. Det känns väldigt underligt för mig. När jag inte hade någon formell utbildning, och utbildning och arbete kom på tal svarade jag vad jag jobbade med. Efter min utbildning svarar jag med min yrkestitel. Jag har aldrig värderat mina andra kompetenser särskilt högt, det kanske är fel? Jag kanske skulle lägga till lite grejer på visitkortet, för jag har ju massa andra kompetenser, som trädgårdsmästare till exempel. En ny värld har öppnats...:)
S Tycker det är tråkigt att du tolkar andra människors sätt att framföra sina åsikter som förakt eller att din självlärda kunskap ingenting är värt. Jag ser inte sådana påståenden i kommentarsfälten. Att du tolkar det så säger en del om dig själv egentligen.
Utbildning och kunskap skaffar man sig på många sätt och alla sätt är bra. Det ena behöver inte/ska utesluta det andra alls men man får en annan kunskapsnivå efter universitetsstudier.
killyourdarlings Jag håller med om att man kan komma långt, och även längre, utan en utbildning, bara man har intresset. Jag är själv sådan i mångt och mycket.
Samtidigt insåg jag, när jag för några terminer sedan började läsa på högskolan, att det även finns grejer man inte lär sig utan en "riktig" utbildning. Jag kunde ibland hänga upp mig på korta stycken i mina böcker, stycken som ändrade mitt synsätt på mycket.
Thérèse Det här med utbildning och formell kompetens är lika delar intressant som skrämmande om du frågar mig. Med två högutbildade föräldrar är jag mer eller mindre uppfödd inom akademin, men är ändå av uppfattningen att en akademisk examen inte utgör några som helst garantier för kunskap, djupförståelse eller kritiskt tänkande. En examen är en av många indikatorer på att den här personen <i>skulle kunna</i> sitt ämne, men utgör inga som helst garantier.
Jag är egenföretagare, verksam som skribent, föfattare och föreläsare inom psykisk ohälsa, med särskild inriktning mot självskadebeteende och tvångsvård. Jag har en kandidatexamen i psykologi, men anledningen till att jag anlitas är knappas min fil kand, utan min kombination av akademisk medvetenhet (god koll på vad forskningen säger), min förmåga att leverera kunskap, min förståelse för en problematik som de flesta psykiatriker inte har ordentligt grepp om och det faktum att jag en gång själv varit sjuk och har haft kontakt med många, många patienter under åren.
En akademisk examen är en del av det hela, men ärligt talat är det väldigt lite av det jag lärt mig i skolan som jag använder i min verksamhet idag. Främst handlar det om att kunna söka vetenskapliga artiklar, snabbt sätta mig in i forskningsöversikter och en förståelse för metod och design av studier. Mina faktiska ämnen däremot har jag fått lära mig genom studier vid sidan om. Jag blir inte uppringd av media för att kommentera psykiatrinyheter tack vare min examen, utan tack vare mitt omfattande engagemang och djupa förståelse för självskadebeteende, och min insyn i sjukvårdssystemet. Den kan jag aldrig lära mig på universitetet.
Jag får känslan att det samma gäller för dig: du har en naturlig fallenhet för att tänka i termer av genus. Du har en naturlig fallenhet för att se mönster, tolka teorierna och förstå dem på djupet. Jag menar inte att du inte ska studera vidare, men det du i skolan skulle lära dig är sannolikt olika sätt att tillskansa dig forskning, att själva göra forskningsstudier och möjligen att få ett helhetsgrepp om forskningsläget. Men förståelsen för ämnet har du sedan länge och den kan ingen ta ifrån dig. Jag tror utbildning är olika viktigt för olika människor. För den som inte har ett kritiskt tänkande eller som är allt för godtrogen kan utbildning vara viktigare, än för den som redan har ett bra tankesätt men saknar sakkunskapen. Universitetsutbildning handlar i hög grad om sånt som att utveckla det kritiska tänkandet och få en förståelsen för vad som går att generalisera och inte. Sakkunskapen går däremot lika bra att läsa hemma på kammaren som inom ramen för en universitetskurs.
Lady Dahmer givetvis är utbildning ingenting jag någonsin skulle nedvärdera, tvärtom. Jag vet att utbildningar lär ut sådant man aldrig kan läsa sig till.
Det enda jag menar är att man faktiskt kan vara jävligt bildad och kompetent UTAN formell utbildning. Inget annat. Det är trist att det alltid ska bli så svart/vitt. Att det ena måste utesluta det andra.
Lady Dahmer S om du vidgar ditt perspektiv så inser du kanske att det här inlägget inte handlar om tre, fyra kommentarer under ett av mina inlägg.
S Det är möjligt att det inte gör MEN jag vågar nog påstå att de kommentarerna var startskottet för din irritation...därav ett inlägg om ämnet.
Nikki Håller helt med. Man ska inte känna sig obildad bara för att man inte har en formell utbildning. Hade det inte varit så att jag kom fram till att jag vill bli Sjuksköterska så skulle jag inte läsa på högskolan. Jag vill läsa för att det krävs i det yrket jag vill ha inte läsa för att ta reda på vad jag vill bli.
Jag var tillsammans med en kille en gång som var en jävel på matte & pluggade en kick ass utbildning men han hade ingen aning om´vad mozzarella var för något. Jag vet hellre det än att räkna ut diverser invecklade tal, men alla är vi olika och en jävla tur är väl det.
MariaKB Ja, gissa om jag håller med! :-d
Man lär sig av allt, och mest lär man sig just av att nörda in sig på sånt man är intresserad av. Man vill ju såklart att personen man diskuterar med, eller läser en debattartikel av, ska ha vara insatt i det hen pratar om innan hen uttalar sig om saken, men det kan man skaffa på många olika sätt.
dan syndrom Det beror på ämnet tycker jag, t.ex css kan man väl plugga själv kanske och design handlar ju mkt om estetik som man måste ha. Pedagogik skulle jag säga är svårt att enbart lösa på egen hand utan diskussionerna som blir på seminarium och grupparbeten osv.
Monika Jag betvivlar inte alls att du är en klok människa med mycket kunskap och erfarenhet. För mig är det ändå intressant hur man studerat, inte för att det måste vara dåligt att läsa på egen hand. Jag tror som någon annan skrev tidigare att när man läser på egen hand kanske man lätt väljer det som faller en i smaken och som passar in i ens egen tankevärld.
När det gäller genus är det t.ex intressant tycker jag om man läst något om genetisk/biologisk forskning i ämnet.
Agnetha Hm ja jag kan hålla med dig. Jag är grönjävlig på hästar fast jag saknar formell utbildning.
Det stod nåt på mitt kopieringskort .. Typ "kunskap
Är inte kunskap förän nån annan vet att du vet".
Grejen är ju den att ju mer man vet desto mer inser man
Att man inte vet. Vid tex utbildning på
Högskola/universitet blir man ju manglad med de delar av sitt intresse område som man kanske tycker är
Mindre spännande/irrelevant vid första anblick-
Men sen inser man att man fått en annan bredd och ett annat djup.... Typ?
Men det betyder ju inte att det är det enda sättet att skaffa eller inneha kunskap.
Btw- stod på "köppera" idag och surfade på din blogg
Vid Shampoo hyllan och läste om vad jag ska ha till pälsen. ;-) (= tack för No Poo sidan!!)
Linda Jag haller fullstandigt med dig!
Sjalv sa pluggar jag pa universitet. Pa universitetet dar jag studerar sa ar en stor del av vara uppgifter att skriva uppsatser och rapporter.Det ar dessa uppgifter som vara betyg baseras pa. Med andra ord sa far eleverna betyg i hur bra dem skriver och hur bra fakta dom lyckas hitta fram.. :P sjalv ar jag inte speciellt bra pa att uttrycka skriftligt och tyvarr drabbar detta mina betyg negativt. Daremot sa ar jag en av de fa i min klass som faktiskt hanger med under lektionerna och kan fora en disskution i amnet vi studerar.
Med andra ord sa ar det manga i varan klass om inte ar speciellt duktiga pa det vi studerar men dem kan skriva bra. Valdigt orattvist men sa ar tyvarr livet. Jag har iof sig hellre en hjarna som har latt att lara mig nya saker an vara enbart duktig pa att uttryka mig i ord. ;-P
Linn Men man lär ju in olika. En del genom att skriva, en del genom att diskutera. Så bara för att man kan föra en diskussion i klassrummet, så betyder det ju inte att man inte tillgodogjort sig kunskaperna?
Men jo, visst finns det en orättvisa i att det är det skriftliga som det sätts betyg på. men å andra sidan, så numera har man ett muntligt framförande per skriftlig uppgift(tydligen en ny förordning från hösttermin -11). Så då får man väl prestera på det muntliga!
Sara Å vet du va jag e trött på? Jakten på kunskap och vem som e smartast. Det finns viktigare, för att citera Lisa Ekdahl:
Så slut dina ögon min älskling
Glöm allt du läst, allt du hört
Kunskap är makt har man sagt mig
Men jag säger, makt har kvävt oss och förstört
Jag säger makt är för dom utan tillit
Makt är för dom utan tro
Så blunda och lyssna mot hjärtat
Där finns din väg till kärlek och ro
Cecilia Min inställning är följande: Det finns en massa kompetenta personer som inte har formell utbildning. Om dessa kompetenta personer skulle vilja gå på skola, skulle de förmodligen bli ännu mer kompetenta inom sina fält. Ingen har nog förlorat kunskap av att utbilda sig på universitet eller högskola - men det betyder inte att alla som har formell utbildning är bättre på sina jobb än sina kolleger som saknar densamma.
Lady Dahmer för att förtydliga. Jag är ett STORT fan av utbildning. Jag inbillar mig inte att man inte behöver gå i skolan eller att jag på nåt sätt skulle besitta tillräckligt med kompetens eller på nåt sätt överskina mina mer utbildade kolleger. Än en gång, det här svartvita tänket blir så fel. Allt jag säger är att man kan vara klok och kompetent UTAN formell utbildning. :thumbup:
Linda Linn
Forstar du inte att det jag menar ar att ett betyg inte alltid ger en rattvis bild av kunskaper en person besitter?
Nej alla kan inte diskutera och sjalvklart ar inte det heller nagon garanti for att nagon har mer kunskap.
Man marker ju pa vissa i min klass att det vi lar oss inte har fastnar. Dom skriver en bra rapport och uppsats och sedan glommer dom bort allt. Dom kan inte tala om amnet nagot storre och vissa erkanner det sjalva ocksa ;)
Jag studerar inte i Sverige sa tyvarr galler inte dom nya reglerna har. ;)
Linn "Förstår du inte..."
Jag gjorde en tolkning utifrån det du skrev, såklart.
Självklart lär vi in på olika sätt.
Synd, men i sverige är det iaf så nu och det är ju ett bra framsteg, även fast det blir ett extra moment man måste göra.
Iso Åh, vad jag håller med dig. Bara för att man förvärvat sin kunskap nån annanstans än i skolan så är den inte mindre värd (i vardagliga livet, jag förväntar mig inte att få jobb för att jag nördat själv, hemma).
agnes Hur väl man tillgodogör sig en utbildning beror nog mycket på vem man är. Att slänga akademiska referenser runtomkring sig utan djupare förståelse eller förmåga att faktiskt tillämpa innehållet i kurslitteraturen på verkligheten är inte särskilt imponerande, något jag ser hos många av mina kurskamrater. Och ibland känns sannerligen "vetenskapligt tänkande" som förmågan att krångla till enkla strukturer och företeelser som går alldeles utmärkt att förstå utan metodik och teoretisering. MEN den formella utbildningen berikar faktiskt hjärnan. Att ha ett fast ramverk att utgå efter i form av kurslitteratur och referenser dödar lite av "egentänkarglädjen", men som "hjärngymnastik" är det berikande, ungefär som att sporta. Man blir piggare och gladare av att ta sig i kragen och motionera lite då och då, och även om jag känner att jag säkerligen hade klarat mig lika bra genom livet utan akademiska kunskaper så blir faktiskt hjärnan lite aktivare av studerandet och att leka med annorlunda tankesätt och analysmetoder.
Mini Jag älskar din förmåga att analysera samhällets strukturer och förklara det på ett så självklart sätt. Du får folk att öppna ögonen och jag tror att det stör många när dom känner sig träffade.
Något som jag tänkt på är att många människor som du debatterat med som säger sig vara emot genus tenderar att hela tiden försöka bevisa att de inte alls "könar" sina barn och blir på så vis själva mer genusmedvetna utan att inse det själva.
Det är en begåvning som du har och ingenting man kan läsa sig till. Allas liv ser olika ut och att inte vara utbildad är inte samma sak som okunnig eller ointelligent. Tyvärr så finns det människor som väljer att söka in till högskola av fel anledningar. Sådana människor blir tillslut bara sin titel.
tove jansson examen man får är ju ett slags kvitto på att du klarar av något, ett värdebevis. har man ingen examen blir det alltid lurigare att bevisa vad man kan. inte för att det är sämre MEN det blir svårare.
